Signalkräftor bär på kräftpesten och hidrar flodkräftan att återetablera sig.
EU-kommissionen har beslutat att 37 arter ska regleras som invasiva främmande arter i alla medlemsländer, bland dessa är signalkräfta, ullhandskrabba och marmorkräfta. Förordningen gäller fr.o.m. 1 januari 2016.
Främmande arter är djur och växter som med människans hjälp sprids utanför sina naturliga utbredningsområden. I vissa fall klassas de också som invasiva, det vill säga att de har stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden. De kan till exempel konkurrera ut inhemska arter eller sprida smitta till andra djur och växter och ibland även till människor.
– Beslutet innebär att det blir en rad restriktioner för arterna som finns med på listan, bland annat förbud mot utsättning, att avsiktligt reproducera arterna och förbud mot import, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
EU:s förordning om invasiva främmande arter gäller från 1 januari i år, 2015. Enligt denna ska medlemsstaterna förebygga, mildra och förhindra vidare negativa effekter av de arter som ingår i unionsförteckningen, det vill säga den nu beslutade listan. För dessa arter måste medlemsländerna bland annat ta fram ha fungerande övervakningssystem, kontroller, kartlägga hur arterna sprids och ta fram åtgärder för hur spridning stoppas och begränsas.
Signalkräftan är en art som är vida spridd i Sverige och den har på många ställen planterats in medvetet och lagligt. Här kan du läsa hur du ska agera i förhållande till signalkräftan.
Texten hämtad från HaV februari 2016.
Sveriges Fiskevattenägareförbund har yttrat sig till Miljö- och energidepartementet över ett förslag till underlag för genomförande av EU-förordningen om invasiva främmande arter.
Förbundet har under hela processen med förordningen i kontakter med myndigheter och departement understrukit vikten av att signalkräftan i egenskap av sedan länge väl etablerad art i Sverige och viktig resurs för svensk fiskeri- och landsbygdnäring inte ska omfattas av den s.k. unionslistan över särskilt oönskade arter eller på annat sätt hamna i kläm via föreslagen förordning.
Då svenska myndigheter nu uttrycker stora farhågor om att signalkräftan trots allt kommer att bli aktuell på unionslistan, fokuserar vi i detta yttrande på att utveckla och beskriva konsekvenserna av en listning. Vi anser att den konsekvensanalys som redovisas i föreliggande remissunderlag är mycket undermålig och vill genom vår beskrivning tydliggöra allvaret i frågan och förmedla starka argument för Sverige att hålla signalkräftan utanför unionslistan. Det är stora landsbygdsvärden som står på spel.
EU-länderna kommer att rösta om unionslistan den 4 december i år. Sveriges Fiskevattenägareförbund hoppas och utgår från att Sverige med kraft motsätter sig att signalkräftan införs på unionslistan. I andra hand, om arten ändå införs, måste Sverige ovillkorligen få ett fullgott undantag när det gäller signalkräftan. Ett undantag som innebär att nyttjandet av resursen kan fortgå som idag.